Save The Date

Det råder total bröllopsyra i min omgivning. Under 4 dagar fick jag inte mindre än 3 Save The date invitationer. Min syster & mina 2 bästa vänninnor ska alla 3 gifta sig innanför loppet av 5 veckor under våren & tidig sommar. 

Vilken fantastisk kärleksboom & så glad f alla 3 – efter alla villovägar & svåra år är de nu på väg hem ❤️

Det låter nog lite konstigt men jag hoppas ju att jag missar alla 3 bröllop. Jag vill ju självklart dela de här dagarna, vilka blir några av de största i mina käras liv. Men om jag är där så innebär det att jag inte får det jag drömmer mest av allt om. Jag hoppas ju vara i månad 7 & 8 när de här bröllopen står. Väldigt konstig känsla, jag vet varken in eller ut. Hur jag än gör kommer jag att göra någon besviken. 

Jag har migrän & längtar bara efter att den här helgen ska vara över. Det här vakuumet, väntandet, hålla andandet, ensamheten. 

Hur ingen förstår, vad som än sägs eller inte sägs så landar orden eller tystnaden som tunga onda stenar i mitt bröst. Hur jag försöker hålla humöret uppe men jag snubblar och faller & ingen ser när jag ordlöst förlorar fotfästet & famlar genom mörka hål, djupare & djupare. 

Jag kan inte sova men slumrar till ”Hela Sveige Skramlar” galan på SVT. Gråter, hoppas, skrattar & skäms. 

Försöker trösta mig med inspiration & vackra bilder, håller mitt hem tätt, tätt intill.  Drömmer om varma trägolv, gröna sovrumsväggar & svala svartvita litografier. Jag drömmer om fönster med spröjs, ett eget land med rotgrönsaker & en ständig ström av gröna växter. 

    
    
    
    
   Jag drömmer om mitt ofödda barn om frukostar, nattningar, om en egen familj. Jag drömmer om en lycklig graviditet långt från dömande blickar & skönhetsideal. Jag drömmer om det där som nästan alla har & min längtan är ordlös. 

Samtidigt pågår livet, det ska socialiseras, presteras, levereras min enda utväg att betala själv, varje dags görs stora uttag, finns det något kvar?! 

Vaknar ur sömnlösheten, ännu en dag, solen står högt på himlen, det är varmt & jag borde gå ut där. Jag borde leva, delta, ge ännu mer, inte ta. Hur klarar man detta?! Om och om igen tills ingen hud finns kvar?! 

Hur okar man!? Hur orkar kroppen bära det här, utsättas för det här?! En ljudlös, ändlös, långsam tortyr?! 

Vad är det för fel på mig?! 

2 reaktioner på ”Save The Date

  1. tessfriis skriver:

    ❤️❤️❤️
    Älskade vän.

    Livet är så jävla kluvet. Ingen dag har ett facit utan man ska själv komma på lösningen. Igen och igen. Drygt. Spännande. Bråkigt. Roligt. Men just nu mesta av allt Jobbigt.
    Jag är så less. Så fed up. Så trött. Så oengagerad. Så totalt anti.
    Vill bara strunta i allt och puppa ihop mig som en fjärilslarv som övervintrar och sen vakna upp som en vacker magisk magnifik fjäril.
    Blä.

    Sorry.
    Kraft och styrka till Dig! 🙌🏼🙌🏼
    Nog om mitt skit.

    • annaoyes skriver:

      ❤️❤️❤️ Jaa, så är det! Ett steg fram & 2 tillbaka! Jag känner mig som en sån där seriefigur som bara springer & springer men liksom aldrig kommer ngnstans. Måste få liv att vara lite ledsen & liten ibland. Vad händer hos dig?! 😘

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s