Jag kämpar, stångas, slåss och blir slagen – jag är en gladiator i min egna bys Colosseum. En Don Quijote på ett ensamt uppdrag, i krig mot all världens väderkvarnar.

Om vägen är lång och svår och jag just nu faller och skrapar mina knän så finns det bara en väg härifrån – uppåt.

Jag har debatterat och hållt på med mig själv hela vägen hem från jobbet idag. Planer har funnits både på att storhandla skräpmat och trycka i mig till att köpa cigg och en vinare att dunka i min ensamhet på terassen. 

En liten seger vunnen eftersom jag inte sysslar med detta ytterst självdestruktiva, dekadenta just nu utan faktiskt skriver till dig. Är på väg upp för att byta om och så köra en omgång Hemmasnickrad Tabata/Boot camp. 

Fin promenad med Stella ikväll… 

 Tomatplantorna vi fick av våra senaste besökarE börjar mogna – egna tomater, idylliskt eller hur?! Otroligt att jag blev betrodd med ett sådant ansvar – att vara ensam hemma med tomatplantorna. 

 Även en ensam middag kan ibland vara fin. 

 Har precis upptäckt hur man taggar och kategoriserar inlägg i mobilappen (efter typ 6 månader utan;)

Idag håller jag alla tummar för och sänder all pepp jag kan till: kan tydligen inte länka men skulle vara till: ”Det finns alltid ett val”