Konsten att inte implodera

Bangna, Bangkok, November 2014, Dag 306

IMG_2188.JPG

IMG_2187.JPG

IMG_2172.JPG

Bilderna hamnade i oordning. Igår cyklade jag 26 km på en timme. Idag cyklade jag 17 på samma tid, gick och kissade, gick tillbaka och cyklade 34 km till på 60 min. Jag har inte skrivit på ett par dagar för jag mår ganska så jävligt pissigt faktiskt. Det känns som om min kropp förfaller i rekordfart, som att jag åldras mitt framför ögonen på mig själv. Jag biter ihop, kör på håller kurs, hatar att resa för det är så sjukt jävla svårt med maten, aldrig mätt för det finns nästan ingenting för en LCHF:are och vänliga, ovetande kollegor som kommer med pommes, kakor, juice etc. Jag har varit så hungrig och trött ibland att jag hållt på att svimma och varje gång slutar det med att jag äter ngt jag inte ska och självföraktet är enormt. Inte på grund av någon annans krav än mina egna. Jag vet att jag mår så FRUKTANSVÄRT dåligt av att äta socker och kolhydrater, speciellt nu, när varje dag är en kamp mot klockan och cystorna. Jag tror stenhårt på att socker föder inflammationer och att det är det sista jag borde få i mig. Det känns precis som om jag håller på att knarka ihjäl mig. Jag går till gymet varje dag, för att behålla någon sorts förstånd. Ett par år har jag börjat lägga märke till att jag har väldigt tydliga blodådror på benen, tjocka, slingrande blå ormar som tycks ligga nära huden. Idag, som i en mardröm, insåg jag att blodådrorna i knävecket inte bara är ytliga utan att de faktiskt står ut. Jag är på väg rakt mot fullfjädrat åderbråck på ett extremt synligt ställe och det knäckte mig totalt. Jag är så sjukt ledsen och jag orkar inte vara käck idag. Trots 2 timmar på gymet känns det inte ett dugg bättre. Hur kan detta hända, det har alltså eskalerat efter att jag har satt igång med LCHF och träning. Det får mig att känna total hopplöshet, som att jag borde ge upp, det här fungerar ju uppenbarligen inte för mig.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Det känns som om oavsett vad jag gör så blir allting bara värre och värre. Jag vet att det kan kännas bättre snart, med träning och bra kost brukar jag må bättre inom ett par dagar men jag har 9 dagar kvar innan jag ska hem och kan laga min egen mat igen. Jag vet inte vad som kan hända på 9 dagar. Jag behöver verkligen få fatt i en terapeut när jag kommer hem. Varför kan jag inte bara sluta äta?! Varför måste jag sabba så extremt, sjukt mycket för mig själv, varje dag?!

Jag håller på att gå sönder i en panikattack. Jag vill bara gråta och komma över det men den där klumpen i halsen vill inte ge vika hur jag än sväljer och sväljer.

3 reaktioner på ”Konsten att inte implodera

  1. Therese skriver:

    Med lchf-kost så minskar även underhudsfett och alla ytliga ådror blir synligare. Jag har sluppit synliga ådror på benen, men på händer och armar börjar de vara synliga. Speciellt på handryggen. Jag har fått ”tant-händer” som ett barn på jobbet kallar det.
    OM du skulle råka få åderbråck på riktigt så går ju såna att åtgärda. Hoppas dock att du slipper!
    Som ny läsare av din blogg har jag nyfiket läst runt och förstår en del av din kamp, längtan och vilja och önskar dig lycka till!
    Själv har jag genom åren ändrat på mina förväntningar i livet, kommit till insikten att jag nog aldrig kommer att bli mamma och börjar dessutom sakta men säkert acceptera att det är så. Processen att nå fram dit har dock varit lång och svår.

    • annaoyes skriver:

      😉 hej, Therese!
      Hade kanske välkomnat blodådrorna om det var för att jag kunde se att underhudsfettet försvann, nu ser jag dessvärre bara den trista bieffekten. Det är så klart inte hela världen, det var bara det där sista som fick mig att trilla ihop igår. Idag skiner solen. Tack för din kommentar och för att du delar dina egna erfarenheter. Hoppas du får en fin dag 🎈

  2. tessfriis skriver:

    Älskade fina Anna! Andas in styrka och kraft, andas ut skuld och skam.
    Du är så jäkla bra på sååå många sätt! Kom i håg det!!! Det finns ingen anledning att slå så hårt på dig själv ❤️ Du kan bara ta en dag i taget och försöka göra det bästa av varje dag. ⭐️

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s